Ytbehandlingsmetoder

 
Tillbaka

Anodisering

Anodisering används som korrosionsskyddande ytbehandling på detaljer av aluminium och aluminiumlegeringar.

Ytan blir efter behandlingen hård, korrosionsbeständig, nötningsbeständig och elektriskt isolerande. Genom att elektrolytiskt oxidera ytan i syra, bildas ett skyddande oxidskikt. Oxidskiktet kan dessutom infärgas i ett stort antal kulörer.

Genom att utföra behandlingen under speciella betingelser kan ett mycket slitstarkt skikt utvecklas. En mycket hög glans kan även erhållas genom att kemiskt polera vissa aluminiumlegeringar före anodiseringen (s.k. glansanodisering).

Val av aluminiumlegeringar vid konstruktion, ren aluminium (99.9% eller renare), förekommer i stort sett endast som plätering på legerad aluminiumplåt. När vi talar om anodisering avser vi därför behandling av aluminium med tillsatser av andra ämnen.

Vid val av aluminiumlegering kan man utgå från att alla tillsatser utom magnesium försämrar resultatet ur dekorativ synpunkt. Koppar begränsar möjligheterna att bygga upp tjocka skikt: kisel ger mörka skikt och begränsad skikttjocklek, mangan och bly mörkfärgar skiktet men stör ej skiktuppbyggnaden.

Infärgning av skiktet kan göras. Ett stort antal färger finns att tillgå men de vanligaste färgerna har följande egenskaper:

Ofärgat

Bra för utomhusbruk

Guld

Bra för utomhusbruk

Svart

Inomhusbruk

Röd

Inomhusbruk, dålig beständighet mot UV-ljus

Blå

Inomhusbruk, dålig beständighet mot UV-ljus

Grön

Inomhusbruk, dålig beständighet mot UV-ljus

Miljöaspekter

En anodiserad detalj ger ej upphov till allergier hos människor. En anodiserad detalj som får ligga ute i naturen har ej någon påverkan på omgivningen.

Anodisering ger vid ytbehandlingen spillvatten i form av aluminiumhydroxid och i vissa fall tungmetaller som sexvärd krom. Allt spillvatten måste behandlas i reningsanläggningen. Om infärgning sker innehåller färgämnena ofta andra tungmetaller som t ex nickel. I jämförelse med andra ytbehandlingsmetoder är anodisering en av de mindre miljöpåverkande processerna.

Tillbaka

Betning

Betning innebär att man behandlar metallen i en syra eller syrablandning.

Betning ingår oftast som en del i förbehandlingen av metaller före metallbeläggning men utförs ibland som enskild operation. Betningens uppgift är att avlägsna oxider och slagg från valsning, värmebehandling, svetsning etc med inget eller ringa angrepp på basmetallen.

Betning görs exempelvis på rostfritt stål med svetsfogar som genom betningen blir rena. Om man inte gör det är risken stor att korrosionsangrepp kan uppkomma i svetsfogama.

Därefter passiveras stålet ofta i salpetersyra eller kromat. Betning av koppar görs ofta efter lödning, pressning och bockning. Metallytan blir därigenom helt ren och får ett dekorativt utseende. Ibland passiverar man kopparen efter betning genom kromatering.

Betning av stål görs för att avlägsna rost, anlöpning och för att göra ren svetsfogar. Efter betning fosfaterar man ofta för att slutligen lackera detaljen.

Tillbaka

Elektrolytisk polering

Elektrolytisk polering görs för att erhålla en mycket blank dekorativ yta samtidigt som korrosionsskyddet förstärks väsentligt.

Ofta elpoleras detaljer för användning i marin miljö och i hård industriatmosfär. Elpolering av rostfritt föregås ofta av betning.

Tillbaka

Fosfatering

Fosfatering används i huvudsak för stål. Förzinkat stål, zink och aluminium. Ytbehandlingen innebär en kemisk omvandling av metallytan där ett svårlösligt metallfosfat bildas.

Fosfateringen i sig ger ett dåligt korrosionsskydd men genom efterföljande målning eller inoljning erhålls ett bättre korrosionsskydd. Fosfatskiktet är elektriskt isolerande. Genomslagsspänningen för icke efterbehandlade skikt uppgår till 4 -10 V. men kan höjas till ca 1000 V genom behandling med isolerlack.

Oftast används zinkfosfatering varvid den bildade beläggningen utgörs av zinkfosfat. Denna beläggning ökar vidhäftningen för efterföljande oljor och lacker. Kolstål och låglegerade stål (mindre än 6 %) lämpar sig bäst för fosfatering. Vissa legeringar är däremot direkt olämpliga att fosfatera.

Manganfosfatering används endast för stål och då som smörjmedelsbärare och inslitningsskydd för stålytor utsatta för friktion. Järnfosfatering används endast för förbehandling av stål vid lackering.

Tillbaka

Förkoppring

Förkoppring används sällan som enskild ytbehandling utan oftast som en förberedande behandling för annan ytbehandling, t ex vid förnickling av aluminium samt silver.

Som enskild ytbehandling används förkoppring som uppkolningsskydd på ståldetaljer där man önskar maskera av delar som ej ska härdas. Efter härdning kan kopparen antingen sitta kvar eller strippas.

Förkoppring används även för att förkoppra djuptryckcylindrar samt för framställning av mönsterkort.

Tillbaka

Förnickling & glansförkromning

Förnickling är en av de vanligaste ytbehandlingsmetoderna när man vill kombinera ett korrosionsskydd med hög ytfinish.

Förnicklingen följs normalt av ett tunt kromskikt (ca. 0,5 my) för att behålla och förstärka glansen på detaljen samt förbättra korrosionsskyddet. Förnickling lämpar sig som ytbehandling på de flesta metaller som tex stål, gjutjärn, koppar och dess legeringar och även i mindre omfattning på aluminiumlegeringar.

Ibland lägger man även ett mellanskikt av koppar för att förstärka korrosionsskyddet.

Miljöaspekter

Direkt fysisk kontakt med nickel eller vissa nickelföreningar kan hos vissa personer ge upphov till allergiska reaktioner. Om man i förväg känner till att detaljen kommer att användas i direkt kontakt med huden bör kanske någon annan ytbehandlingsmetod övervägas. Med en täckande förkromning minimeras dock risken för kontakteksem.

Nickel är en tungmetall som måste avlägsnas ur spillvattnet hos ytbehandlaren. Detta sker genom att fälla ut metallen som slam vilket avskiljs och pressas inför vidare transport till SAKAB.

Bestämmelserna för rening av kromhaltigt spillvatten är mycket omfattande och innebär bland annat att de sexvärda kromföreningama reduceras till trevärda för att därefter fällas ut som salt och skickas till destruktion hos SAKAB.

Det finns nu förkromningsprocesser som utnyttjar de ur miljösynpunkt mycket förmånligare trevärda kromföreningama. Provexa använder sig av en sådan process.

Tillbaka

Försilvring & förgyllning

Både silver och guld är ädla metaller som är mycket korrosionsbeständiga i så gott som alla miljöer (dock ej silver i svavelhaltig miljö).

Försilvring och förgyllning används i stor omfattning till att förbättra ledningsförmågan hos elektriska kontakter och komponenter. Dessutom används båda metoderna för dekorativ ytbehandling.

Försilvring används även som friktionsnedsättande beläggning för lager etc. Eftersom både silver och guld fungerar som ett katodiskt korrosionsskydd skyddas inte den underliggande metallen mot korrosionsangrepp i sprickor och porer. Man lägger därför ofta ett mellanskikt av nickel eller koppar för att förhindra galvanisk korrosion i sprickor och porer.

Miljöaspekter

Både guld och silver betraktas som ogiftiga metaller. Dock är många av de föreningar som används vid ytbehandlingen giftiga.

På grund av metallernas höga pris lönar det sig oftast att återföra metallerna till processbaden innan de når reningsverket. Därefter tas det resterande spillvattnet om hand av ytbehandlarens reningsverk.

Tillbaka

Förtenning

Förtenning är en ytbehandlingsmetod som används som korrosionsskydd för stål och koppar med dess legeringar.

Ytskiktet ger ett bra korrosionsskydd som dessutom är böjbart efter ytbehandling.

Tennbeläggningar lämpar sig mycket bra för lödning. Förtenning används ofta t ex på konservburkar, för beläggning av elektriska kontakter och på detaljer avsedda för lödning eller virning. Den stora användningen inom livsmedelsindustrin hänför sig till att tenn anses oskadligt för människor och djur.

Skikttjocklekama regleras av SS-ISO 2093.

Om basmetallen utgörs av mässing, skall i vissa fall ett underskikt av koppar, brons eller nickel användas.

Genom att värmebehandla beläggningen, s.k. glanssmältning, erhålls en spegelblank yta som dessutom har förbättrade korrosionsegenskaper eftersom skiktet blir tätare. Genom glanssmältning minskas även risken för bildning av "whiskers” (små tennkristaller som kan orsaka överledning på elektronikkomponenter).

Miljöaspekter

Tenn anses som ogiftigt för människan. Man har ej heller kunnat påvisa några cancerrisker vid direktkontakt. Spillvattnet från tennbad måste dock renas i reningsverket varvid tenn fälls ut som ett salt och avskiljs för vidare transport till SAKAB.

Tillbaka

Förzinkning

Förzinkning sker vanligtvis genom varmförzinkning eller elförzinkning.Eftersom Provexa Ytbehandling endast utför elförzinkning med eller utan legering kommer vi i vår guide uteslutande att behandla denna ytbehandlingsmetod.

Elförzinkning lämpar sig då krav på korrosionsskydd ej är för stort och då krav på utseende och måttnoggrannhet föreligger.

Olegerad förzinkning är den vanligaste metoden för att erhålla ett korrosionsskydd på stål. Eftersom zink är en oädlare metall än stål kommer korrosionsskyddet att verka anodiskt dvs korrosionsangrepp i sprickor och porer sker i zinkskiktet och inte i stålet (zinken offrar sig och fördröjer därmed korrosion i stålytan).

Efter förzinkning passiveras nästan alltid ytan genom kromatering - en metod som bibehåller ytans nyutseende under en något längre tid men som inte förlänger beläggningens livslängd.

Den relativt låga kostnaden, korrosionsskyddet och det snygga utseendet gör att metoden är populär för att ytbehandla detaljer som skruvar, bultar, byggdetaljer, fästelement och bildelar. Förzinkning är också ett mycket bra lackeringsunderlag.

Skikttjockleken vid förzinkning är givetvis beroende av hur detaljen ska komma att användas. Normer finns utarbetade av SIS och regleras i SS-ISO 2968.

Miljöaspekter

Zink i sig brukar inte ge upphov till allergiska reaktioner hos människor. Däremot förekommer det att den efterföljande kromateringen kan ge upphov till kontaktallergier.

Blåkromat brukar ge mindre reaktioner än gulkromat, medan gulkromat håller ytan korrosionsfri under en längre tid.

Tidigare utfördes förzinkning mest i bad innehållande giftiga cyanider. Vi använder i huvudsak numera uteslutande giftfria alkaliska eller svagt sura bad.

Spillvattnet från ytbehandlingsanläggningen måste behandlas på så vis att zinkmetallen fälls ut för vidare transport till SAKAB.

Tillbaka

Geomet

GEOMET® är en icke-elektrolytiskt pålagd zinkflakebeläggning som är silverfärgad och som används som korrisionsskydd på föremål gjorda av stål och gjutjärn.

GEOMET® består av zink- och aluminiumflagor i ett oorganiskt bindemedel. Metoden har utvecklats av DACRAL S.A. och är en kromfri beläggning.

Beläggningen av GEOMET® appliceras i en vattendispersion genom nedsänkning eller sprayning och därför finns det ingen risk för väteförsprödning.

Korrosionskyddande mekanism

GEOMET® är en beläggning med offeranodfunktion. Dess korrosionsbeständighet beror på tjockleken på beläggningen och sker genom en kombination av flera mekanismer:

  • barriärskydd tack vare beläggningens tegelliknande struktur
  • kontrollerat offeranodskydd av zink i förhållande till metallunderlaget
  • den inbyggda passiveringen i filmen, som minskar hastigheten med vilken zink och aluminium förbrukas.
  Tjocklek Saltspraytest (ISO 9227)
GEOMET® 5 - 8 µm * 600 tim
GEOMET® 8 - 10 µm * 1000 tim

* = Den angivna tjockleken är ett medelvärde (se ISO 10 683 eller EN 13 858). Enstaka mätpunkter är inte signifikanta, i synnerhet inte när delar massbeläggs i stora partier.

Friktionskoefficient

GEOMET® Basbeläggningen, zinkflaken, beläggs med friktionsstyrande top cote. Detta ger möjlighet till kontrollerad friktionskoefficient inom ett brett spektra.

GEOMET® Beläggningen innehåller smörjmedlet PTFE genom hela beläggningen. Detta ger en kontrollerad friktionskoefficient.: µ 0,10 - 0,18 (DIN 946). Man kan beläggaGEOMET® med top cote för att styra funktionen till andra önskade egenskaper.

Egenskaper

  1. Ingen väteförsprödning: Med en väl styrd process ger inte den icke-elektrolytiska appliceringen av filmen upphiv till någon väteförsprödning. GEOMET®är därför särskilt lämplig för att skydda säkerhetsrelaterade detaljer.
  2. Motståndskraft mot vätskor i bilar: GEOMET® har testats enligt VDA 621 - 412 och har tillfredsställande motståndskraft mot standardiserat testbränsle, diesel, motorolja, organiska lösningsmedel, kylvätska och bromsvätska. Beläggningen klarar även en nedsänkning under 24 timmar i bromsvätska med temperaturen 80° C.
  3. Formbarhet: Tillräcklig för den elastiska deformationen hos fjädrar, klämmor m.m.
  4. Elektrisk ledningsförmåga: GEOMET® har en begränsad ledningsförmåga. Det går att övermåla med elektrostatiskt belagda färger.
  5. Motståndskraft mot värme: GEOMET ® behåller sina mekaniska egenskaper upp till 300 ° C, vilket är den temoperatur som behövs för härdning av skiktet.
  6. Övermålning: GEOMET® kan målas över med de flesta organiska färger.
  7. Spridningsförmåga: Vid applicering genom nedsänkning av delarna får man fullständig täckning av de invändiga ytorna, exempelvis skruvar med brickor, klämmor, rör, etc.
  8. Utseende: Möjlig att få silverfärgad eller svart.

Användningsområden

GEOMET® kan användas inom de flesta områden för skydd av stål och gjutjärn, genom rätt valda appliceringsmetoder. Produkten är särskilt lämplig för fästelement. Det är viktigt att varje slutanvändares specifikationer noga studeras så att krav och förväntningar uppfylls. Mer information kan hittas på webbplatsen www.dacral.com

Miljö och återvinning

Beläggningstekniken klarar kraven för luftutsläpp och den är vattenbaserad och kromfri.
GEOMET® är helt fri från tungmetaller. Produkten uppfyller kraven i den europeiska återvinningslagstiftningen, i synnerhet direktiven 2000/53/EG och 2202/95/EG.

Ytbeläggningsteknik

Industriell applicering av GEOMET® förs i existerandeDACROMET® - liner. Förs anbringas en våt film av GEOMET®genom nedsänkning eller sprayning och därefter härdas beläggningen vid 300° C.

  • Dip-Spinn - massgods
    Delarna rengörs, sänks ner i korgar i GEOMET® - badet och centrifugeras för att få bort överflödig produkt. Den våta filmen torkas sedan och härdas vid en temperatur på 300° C.
  • Sprayning - under rotation
    Delarna rengörs och läggs sedan i en särskild sprayanläggning. Tekniken passar bra för muttrar och små skruvar med invändigt spår. Minskar risken för överskott.
  • Dip-Spinn hänggods
    Delarna fästs på ställningar. Därefter är det samma metod som för massgods.
  • Pneumatisk eller elektrostatisk spray
    För detaljer med utvändig kravyta.
Tillbaka

Gleitmo Glidlacker (Solid Film Lubricants)


Gleitmo glidlacker är torrsmörjande fasta smörjämnen som t.ex. MoS2, grafit och/eller PTFE disper-gerade i vatten eller ett lösningsmedel och med ett polymeriserande bindemedel samt med olika ty-per av additiv för att säkerställa funktionaliteten hos filmen.
Appliceringen av glidlack sker i doppcentrifug eller, vid större detaljer, genom doppning eller sprut-ning.
Förbehandlingsstegen är mycket viktiga och varierar med typen av material, typen av glidlack och appliceringsmetod. Generellt används en föregående manganfosfatering om ca 10g/m2 på material där detta är möjligt. Detta ger optimal vidhäftning och därmed ökad livslängd hos lackskiktet. Andra alternativ kan vara blästring, corona, plasmabehandling m.m.. Viktigt är att ytan får tillräcklig struk-tur (ca Ra 1,6) för att ge en mekanisk förankring.


Friktionsstyrning

Huvudsyftet med användning av en glidlack är oftast ett behov av att styra friktionskoefficienten utan att behöva använda smörjfett eller olja. Detta kan gälla skruvförband eller andra applikationer. De flesta material går att glidlackera, även om t.ex. vissa våta plaster behöver förbehandlas. Frikt-ionsnivåerna varierar något med olika mätmetoder men i stort sett kan lacker fås med friktionskoef-ficienter varierande mellan 0,06 och 0,15.
MoS2-och grafitbaserade lacker ger hög statisk friktion vid låga tryck och passar därför oftast bäst i metallapplikationer.
PTFE-baserade lacker ger låg statisk friktion redan vid låga tryck och passar därför bäst i plast– och elastomerapplikationer.


Slitageskydd

Ett annat mycket vanligt syfte med en glidlack är att minska slitage. Glidlacker fungerar optimalt vid långsamma och oscillerande rörelser. Höga relativa glidhastigheter och rörelser i en riktning minskar kraftigt lackens livslängd. En glidlack har en definierad livslängd och leder inte bort abrasivt nöt-ningsmaterial och värme som en olja kan göra. Den är även känslig för vassa kanter och grader på detaljerna som beläggs eller på detaljerna i motgående friktionsyta. För optimal livslängd hos ett lackskikt måste materialval, rengöring, förbehandlingsmetoder, val av korrekt lacktyp och applice-ringsmetoder beaktas noggrant. Vid korrekt val av dessa parametrar kan glidlacker i många fall ut-göra ett alternativ till fett och olja samt till många andra metoder.


Korrosionsskydd

Många vattenburna lacker ger inget eller endast mycket begränsat korrosionsskydd medan andra kan ge upp till 300 timmar i saltspraytesten.


Egenskaper

Fast Smörjämne               Mos2, Grafit, PTFE eller en blandning av dessa                 
Bärare Vatten eller organiska lösningsmedel
Bindmedel PUR, Epoxi, Fenolharts, Silikon m.fl
Färger Svart, vitt eller transparent. Gleitmo RLC3100 kan pigmenteras i valfri färg
Temperaturområde -180°C till +300°C (+1200°C ). >+300°C gäller enbart skruvförband.


Användningsområden

Glidlacker finns i många olika versioner och har därmed ett mycket brett användningsområde. Generellt kan sägas att de passar för följande användningområden:

  1. Inkörningsskydd. Detaljer som smörjs av fett eller olja kan beläggas med en glidlack för att skydda detaljerna mot den kraftiga nötningen som kan uppstå under inkörningsfasen. Detta minskar antalet mikrokallsvetsningar och mängden abrasiva partiklar som produceras under denna initiala fas vilket i sin tur ger en ökad livslängd. Lacken kan även ge ett tempo-rärt skydd mot skärning innan den ordinarie smörjningen kommit igång.
  2. Permanentsmörjning. Vid långsamma, oscillerande rörelser under rätt förutsättningar kan en glidlack i många fall ersätta konventionella smörjmedel vilket möjliggör leverans, lagring och montering av torra, färdigsmorda detaljer.
  3. Skruvförband. Glidlacker kan användas för styrning av friktion/klämkraft i skruvförband. Till skillnad från vaxerna kan lacker tåla ett stort antal monteringar/demonteringar av en skruv/mutter. Vissa lacker kan även underlätta demontering av ett skruvförband som ut-satts för temperaturer upp till +1200°C.
Tillbaka

Kemisk förnickling

Kemisk förnickling är en ytbehandlingsmetod som innebär att man på kemisk väg fäller ut ett nickelskikt på en detalj.

Eftersom utfällningen sker utan strömtillförsel ger denna metod extremt jämna skikt. Skikttjockleken blir densamma oberoende av detaljens utseende, även vassa kanter och smala spalter får samma skikttjocklek som övriga ytor. Metoden ger också en mycket hård yta (upp till 1100 HV efter värmebehandling) och ett effektivt korrosionsskydd.

Val av konstruktionsmaterial och skikttjocklek. Alla vanliga konstruktionsmaterial som stål, koppar, aluminium och deras legeringar lämpar sig för kemisk fömickling.

Metoden tillåter att belägga detaljer med så stor måttnoggrannhet att hänsyn kan tas redan vid konstruktionen och tillverkningen för det kommande nickelskiktet.

Det är ofta möjligt att välja ett billigt konstruktionsmaterial och genom kemisk förnickling förändra detaljens egenskaper (utseende, hårdhet, korrosions- beständighet).

Totalekonomin vid val av denna ytbehandlingsmetod är därför ofta väldigt god.

(Ventil och pumpaxlar av rostfritt stål förnicklas kemiskt för att undvika skärning.)

Miljöaspekter

Kemiskt utfällda nickelskikt kan för känsliga personer orsaka samma typ av allergiska reaktioner som elektrolytiskt utfällda nickelskikt.

Nickel är en tungmetall som måste avlägsnas ur spillvattnet hos ytbehandlaren. Detta sker genom att fälla ut metallen som ett salt och filtrera den inför vidare transport till SAKAB.

I jämförelse med andra ytbehandlingsmetoder för att uppnå likartade egenskaper (t ex hårdförkromning) är metoden klart bättre ur miljösynpunkt.

Tillbaka

Kromatering

Genom den efterföljande kromateringen kan ytan också ges en färg: svart, olivgrön, gult till gulbrunt (ofta iriserande) och färglöst till blåskimrande.

Kromatskikten finns klassificerade enligt SS-ISO 2081.

Kromatering utförs också på aluminium. Dels som förbehandlingsmetod för limning och lackering samt som eget korrosionsskydd. Vi har också mer miljövänliga alternativ som är kromfria.

Tillbaka

Provexa 411® 

Kromfri passivering med överlägsna egenskaper. 

Provexa 411® är en ny metod för passivering, utvecklad av Provexa. Resultatet överträffar krombaserade och kromfria passiveringar och dessutom är processen mindre miljöbelastande.


Provexa 411® är resultatet av ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt. Tre forskare och en forskningsingenjör på Chalmers fick i uppdrag att studera den kemiska kompositionen med XPS (X-ray Photoelectron Spectroscopy) på ytor behandlade med olika passiveringar. Utifrån testresultatet utvecklades en ny metod för de mest förekommande metallerna som aluminium, zink, stål, mässing och magnesium.

Skyddar skarpa kanter
Enligt forskarna ger Provexa 411® mer än ett förstklassigt korrosionsskydd. Den nya typen av passivering medger pulvermålning med en dekorativ yta och bra vidhäftning, med en enklare och mindre miljöbelastande process. Till skillnad från andra krom och kromfria passiveringar är vidhäftningen på kanter mycket bra. Det betyder att även detaljer med skarpa kanter får bra korrosionsskydd. Det genomskinliga skiktet som bildas vid passiveringen har även goda elektriska egenskaper, vilket är särskilt intressant för telecom och liknande tillämpningar. Provexa 411® kan med fördel ersätta andra kromfria metoder, särskilt på detaljer med höga krav på skydd mot korrosion. Tillsammans med skräddarsydd förbehandling ger Provexa 411® en unik lösning. Sett till prestanda är det en mycket kostnadseffektiv metod.

Fördelarna med Provexa 411® kan sammanfattas i:
• Bättre vidhäftning i synnerhet på skarpa kanter
• Bättre korrosionsskydd
• Bättre ledningsförmåga vilket ger avskärmande effekt
• Godkänd enligt MZY51015
• Mindre miljöpåverkan.

Tillbaka

Svartoxidering

Svartoxidering är en kemisk ytomvandling där stål kokas i starkt alkaliska bad varvid en svart beläggning bildas.

Denna beläggning ger ett måttligt korrosionsskydd utan att påverka stålets mekaniska egenskaper. Ofta ökas dock skyddet genom en efterföljande inoljning eller lackering. Metoden används som kostnadseffektiv ytbehandling på verktygs-, maskin- och vapendetaljer.

Även koppar och kopparlegeringar kan oxideras. Detta sker då av dekorativa skäl och ytor från brunt, grönt till svart erhålls. Används för textiler (tryckknappar) fasad- och inredningsdetaljer, portaler med mera.

Tillbaka

Gleitmo Vaxer (High Molecular Polymers)

Gleitmo vaxer är torrsmörjande fasta smörjämnen som t.ex. polyetylen och akryl dispergerade i vatten och med olika typer av additiv för att säkerställa funktionaliteten hos filmen. Appliceringen av vaxer sker normalt i doppcentrifug eller i trumma. Förbehandlingsstegen är egentligen bara rengöring. Detaljerna som beläggs skall vara rena och torra.

Friktionsstyrning

Huvudsyftet med användning av en vax är oftast ett behov av att styra friktionskoefficienten utan att behöva använda smörjfett eller olja. Detta gäller främst skruvförband. Vaxer kan fås med med frikt-ionskoefficienter varierande mellan 0,08 och 0,15.

Korrosionsskydd

Många vattenburna vaxer ger inget eller endast mycket begränsat korrosionsskydd medan andra kan ge bättre skydd. Filmerna är dock för tunna för att ge något avancerat korrosionsskydd. Främst fun-gerar de som sealers och tätar av sprickor i underliggande kromat– eller passiveringsskikt.

Egenskaper

Fast Smörjämne               Polyetenvaxer, akryler, MoS2, PTFE eller en blandning av dessa.
Bärare Vatten.
Bindemedel Saknar bindemedel.
Färger Svart, vitt eller transparent. 
Temperaturområde -40°C till +110°C.

 

Användningsområden

Vaxer finns i många olika versioner. Generellt kan sägas att de passar för följande användningsom-råden:

  1. Skruvförband. Tanken med vaxning av skruvförband är att minska eller eliminera risken för hör/låg friktion vilket kan leda till för höga/låga klämkrafter och resultera i uppglappade för-band eller skruvbrott vid montering. Till detta kan läggas bl.a. krav på maximalt gängform-ningsmoment hos gängpressande skruvar, skydd mot skärning där rostfria skruvar dras i rost-fria material etc. Vaxer ger begränsad repeterbarhet och skall ses som ett engångs monte-ringssmörjmedel. Vid krav på repeterbarhet bör en glidlack väljas.
  2. Kallformning. Vaxer kan användas vid hydroformning av rör/balkar som ett komplement till eller en ersättning av konventionella oljor.